Ja idag har vi gjort en rolig sak. Fam Johannessen har varit på ultraljud och sett den nya familjemedlemmen. Jag har varit som orolig att ngt skulle vara tokigt, men allt såg bara fint ut. Den var nog lite blygen, för hur "ultraljudsteknikern" än försökte så låg den hela tiden med ryggen vänd mot oss. =)

Med Charlie var jag inte alls lika rädd för att ngt skulle vara fel. Jag tänker nog som så: har man sån tur att få 2 helt underbara och friska barn?

Charlie förstod inte att det var lillebror/lillasyster vi kollade på. Han hade fullt upp med en traktor som han fick låna.

Man inser så liten bebisen är: huvudet var 4 cm och lårbenet 3 cm. Så pytteliten.

Den 19 aug är det beräknat till, vi blev tillbakaflyttade 1 dag. Så imorgon går jag in i vecka 20. Hur snabbt går inte tiden?? Redan halvvägs... Var så kul att se hur den låg därinne och rörde på sig och sög på handen. Våran älskade lilla böna!

Vi tog inte reda på könet, då vi vill att det ska bli en överraskning. Kul för mig och Roald om det blev en tjej, men kanske Charlie vill ha en lillebror.   

Vecka 20:

Fostret växer mycket under den här tiden och är cirka 25 centimeter långt och väger runt 250 gram.

Huden utvecklar nu ett gelélikande lager som kallas vernix, det skyddar huden från fostervattnet. Under mjölktänderna bildas de permanenta tänderna.